Mitt minne av SDF:
Mitt första besök på dövas förening var där på Storgatan där lärde jag mig teckenspråk eftersom jag själv är hörande.
Jag kom dit och lärde mig teckenspråk, jag minns att kursen var en trappa upp, på andra våningen.
Efter cirka en timme är det paus då skulle vi gå ner till caféet för att fika, då måste vi använda teckenspråk för att beställa fika och det var verkligen nyttigt för oss. Efter pausen så gick vi tillbaka till kursrummet för att fortsätta med teckenspråkskursen.
Det tyckte jag om och kände att jag var välkommen och delaktig hos föreningen.
