Dövföreningen bildades bland annat för att kunna ge stöd åt döva som ”av sjukdom eller ålderdom kommit i en behövande eller olycklig ställning”. Föreningen kunde redan vid föreningens bildande 1868 lämna ekonomisk hjälp vid sjukdom. En sjukkassa startades formellt 1876. Senare diskuterades om bildandet av en begravningskassa 1881 tills begravningens kassans stadgar antogs den 22 juni 1885. Efter föreningens omorganisering från en riksförening till en lokalförening 1903 beslöts att sjukkassan blev De döfstumma allmänna sjuk- och begravningskassa, som lades ned 1955. Då anslöts alla svenska medborgare till en allmän sjukkassa, som senare blev Försäkringskassan.
